top of page
Fästpunkt 1
Det här är Braining

Vad är Braining?

Åsa Anger, specialistläkare i psykiatri och Brainingledare på Psykiatri Sydväst berättar om teori och erfarenheter av fysisk aktivitet som tilläggsbehandling i specialistpsykiatrin.
Föreläsningen är ca 15 minuter lång.

Hur kan vården motivera individer med depression, ångest och stress att träna?

Finns det alternativ eller komplement till viktig psykoterapi när vårdens resurser inte räcker till och patienter tvingas vänta?

Hur kan vi minska behovet av biverkningstung medicin i psykiatrin?

Hur minskas kroppslig sjukdomsbörda bland psykiskt sjuka?

Hur kan patienter i psykiatrisk heldygnsvård bli mer fysiskt aktiva?

Hur kan vi bidra till att förbättra arbetsmiljön i psykiatrin?

Braining kan vara lösningen!

Braining.gif
Mer om Braining

Mer om Braining

Braining är gruppträning med pulshöjande fokus på minst måttlig ansträngningsgrad, vilket motsvarar ungefär 75% av maxpulsen. Målet är att patienterna ska träna tre gånger i veckan under en avgränsad träningsperiod på tre månader, som föregås och avslutas av ett möte med samtal om mål och motivation, samt mätning av psykiskt och kroppsligt status, blodprov och psykiatriska skattningsskalor. Särskilt utbildad personal från psykiatrin, en ledare och en värd, leder passen två och två på arbetstid och tränar tillsammans med patienter från både öppenvård och heldygnsvård. Övrig personal på kliniken kan också delta på passen. Inför varje träningspass träffar patienten ledaren eller värden och har ett motiverande avstämningssamtal där fysisk och psykisk dagsform stäms av och patienten kan ställa frågor. Vi kallar det för "Braining"- fysisk träning för hjärnans skull.

Hur uppfanns Braining?

På Affektiva Mottagningen Psykiatri Sydväst, belägen på Karolinska Huddinge, fanns flera medarbetare under ledning av Lina Martinsson som själva tyckte om att motionera och ville erbjuda fysisk aktivitet för sina patienter. Efter att ha frågat patienterna tog Lina Martinsson och medarbetare fram en metod där patienterna kunde delta i enkla gruppträningspass som dittills fungerat som ”personalgympa”, på lunchen i ett konferensrum på mottagningen. Patienter på kliniken bjöds in till en inspirerande föreläsning om forskning och kunskap om träning och hjärnan och kunde därefter boka träningspass. Patienter med bl.a. bipolär sjukdom och depression, i alla åldrar, både män och kvinnor, deltog och uppskattade behandlingen, vilket ledde till att vi kunde utöka med fler pass och så småningom få tillgång till en idrottssal på Rehabkliniken på Huddinge Sjukhus. Braining har nu utökats så att det även finns enklare pass för de sjukaste patienterna, som genomförs på alla heldygnsvårdavdelningarna.

Varför Braining?

Forskning visar att fysisk aktivitet, särskilt pulshöjande träning har positiv effekt för hjärnan. Vid lätt till måttlig depression är träning lika effektivt som mediciner och terapi. Vid ångest fungerar träning direkt och sänker ångestnivån, och träning har också effekt som del av behandlingen på längre sikt. Träning förbättrar också koncentration och inlärningsförmåga vilket kan vara särskilt viktigt vid t ex ADHD. Utöver effekten på hjärnan finns det många års forskning som visar att fysisk aktivitet fungerar som förebyggande och behandling vid flera kroniska sjukdomar, tex diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Trots att våra patienter vet att träning är bra vid depression och ångest är det svårt för dem att genomföra träning som behandling, vilket delvis kan bero på tillstånden i sig, med mycket undvikande, trötthet och svårigheter att komma igång och genomföra aktiviteter. Ett sätt för vården att hjälpa patienter att komma igång med fysisk aktivitet är genom att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR), men tidigare studier talar för att recepten skrivs ut sällan och att patienterna sällan använder receptet. Många som arbetar i vården har en hög arbetsbelastning och upplever stress. Och för personalen kan det vara svårt att röra på sig tillräckligt mycket, trots att man vet att det ger effektivt skydd mot stress och psykiska besvär.

Resultat och uppföljning

Braining har nått över 700 patienter i åldrarna 18-80 år under 2017-2022. Kliniska uppföljningar har gjorts på insamlad data och vi ser intressanta förändringar avseende vikt, blodtryck, blodsocker och inflammationsgrad. Patienterna trivs med behandlingen. 30 patienter som hade pågående depression vid träningsstart klarade att genomföra tuff träning och deltog i för- och eftermätningar samt blev signifikant förbättrade i depressionssymtom.  Arbetsmiljön blev friskare för personalen. Vi hjälper patienter som vill ha stöd i att fortsätta träna på egen hand efter Braining. Vid behov av att komma igång igen, tex vid återkommande besvär, kan man återvända till Braining.

Hur uppfanns Braining?
Varför Braining
Resultat och uppföljning
Initiativtagare

Initiativtagare

IMG_7876.JPG

Lina Martinsson

är specialistläkare i psykiatri och verksamhetschef på Psykiatri Sydväst i region Stockholm. Hon är upphovsperson till Braining. Lina är disputerad forskare inom bipolär sjukdom och litiumrespons och leder nu forskningen i Brainingprojektet.

Lina har lång erfarenhet som gruppträningsinstruktör.​

Image-1 2.jpeg

Åsa Anger 

är specialistläkare i psykiatri och överläkare på Beroendecentrum Stockholm. Åsa har varit med och utformat Braining vid Psykiatri Sydväst. Hon är doktorand i Brainingprojektet och arbetar på Centrum för Psykiatriforskning med att sprida Braining till fler psykiatriska kliniker i Region Stockholm

Åsa är gruppträningsinstruktör på fritiden sedan många år tillbaka.

bottom of page